Sotarkrönika #2

Av: Lars Anderman

När du åker från kongressen den 13:e maj, så hoppas jag du funderar kring följande: Undrar hur hållbarhetsfrågorna ska in i min verksamhet? Vill kommunerna börja engagera oss i miljöfrågor också? Sedan tänker du så klart även på den nya datasäkerhetslagen – vilken rysare det kan bli, eller?

Kanske sitter din respektive bredvid dig och pratar så fint om Marstrand. Du funderar när du ska få åka dit – det verkar ju underbart.

Sedan får du en idé! Du ska tipsa din kommun om att göra som i Ljungby med föreläggandeärendena. Men du ska aldrig testa dopingpreparat – den saken är klar.

I sätet bakom dig pratar dom om cancer, kärlsjukdomar och personlig skyddsutrustning. Bra produkter utställarna hade just om skydd. De pratar om att Kommunal verkar vara på g i en massa frågor…

Ruskigt att behöva förlora en arbetskamrat så där oväntat – men dom verkade duktiga. Bra tips fick vi med oss. Sedan kan man ju inte glömma Fredrics alla jämförelser med idrotten och ledare – det skulle chefen ha hört!

Strax innan du kommer hem så tänker du – vilken underbar stad och vad trevliga alla verkar i Göteborg. Och vilka goda räkor! Vilket hotell – med en stor bassäng på taket. När du till sist lägger huvudet på kudden, så funderar du över vad som nu händer med SSR och vilka som blir medlemmar. För att inte tala om fastigheten. De verkar ha det kul på kansliet.

Till sist somnar du och drömmer om…. Ja, det kan jag ju inte veta.

Ses i Göteborg!

Publicerad: 21:a mars 2017

Årets Sotare!

Det är nu hög tid att skicka in din nominering till ”Årets Sotare”! Känner du någon godhjärtad, modig, innovativ eller allmänt skicklig knopare? Har denne utmärkt sig på ett eller annat sätt inom sin yrkesroll? Skicka in ditt förslag med motivering till mattias.lofroth@skorstensfejare.se. Vi behöver ditt bidrag senast den 31:e mars!

Priset ”Årets Sotare” delas ut under högtidliga former i samband med SSR:s kongress i Göteborg 11-13 maj. Prisjuryn består av SSR:s förbundsstyrelse.

Text: Mattias Löfroth
Grafik: Fredrik Åberg
Publicerad: 10:e mars 2017.

Sotarkrönika #1

Av: Emelie Sundberg

När man utsätter kroppen för höga höjder så reagerar vi människor på olika sätt. Vi ser olika saker där uppe, känner olika känslor i kroppen, tänker olika.

Adrenalin är kroppens bästa värsta substans, för att kunna hantera en så kallad ”fight-or-flight”-situation så förbereder sig kroppen genom att producera bland annat adrenalin. Viktigt. Vid dessa tillfällen blir vi stressade, oroliga, euforiska, spända, förväntansfulla eller skräckslagna. Vi vet inte riktigt…

När du går upp på taket till ett 12 meter högt hus kanske du känner svindel, oro i magen, skakiga ben… När du ser dig omkring kanske du ser möjligheter att ramla ner, smärta, ett perspektiv som inte faller sig naturligt och som inger rädsla hos dig. För att dö? Bli skadad? Kanske du känner den här impulsliknande känslan som man kan känna ibland: ”jag kan faktiskt hoppa, här och nu skulle jag kunna hoppa ner från taket.”. Tvetydigheten som kroppens signaler skickar. Hjärnan säger ”Varning för hög höjd, fly.” Kroppen tänker ”Det finns ingenting som tyder på att vi ramlar lättare här än vad vi gör på marken, varför ska vi fly?”. Den tvetydigheten som uppstår i kroppen när man känner att nu har jag ingen kontroll över vad min kropp kommer att göra härnäst. Du kanske tänker att det här är slutet, eller skulle kunna vara slutet.

När jag står på taket till ett 12 meter högt hus då ser jag mamma nere på backen. Hon ser orolig ut och skriker högt. ”Kom ner därifrån!”. Sedan cirkulerar hon kring platsen där hon stått samtidigt som hon mumlar ”Jag kan inte se det här. Jag klarar det inte. Åh herregud.” Jag tänker att hon är fånig. Min fåniga mamma som skämmer ut mig inför mina kompisar och mina fröknar. Men jag lyder, så klart, jag klättrar ner igen.

Jag är 7 år och går på fritids varje morgon och varje kväll. Pappa är sotare och börjar jobba tidigt på morgnarna. Mamma är servitris och jobbar till sent på eftermiddagarna. Jag leker alltid med min bästa vän Anja. Vi leker med våra apor från ”Little Monkey”. Den modernare och coolare versionen av 80-talets Monchhichi. Vi är apmammor och klättrar i träd med våra barn. Vi klättrar högt, skolgården har ett perfekt klätterträd precis vid parkeringsplatsen. I det trädet kan man se alla som går förbi på gatan och alla klasskompisars föräldrar som kommer från jobbet. Jag sitter gärna med min apa på en gren rätt högt upp, lutad mot stammen och bara kollar. Jag kollar på folk, på himlen, på löven som prasslar när det kommer en liten pust. Jag kollar ganska ofta på insidan av huvudet vet jag, jag ser det som inte finns på riktigt utan bara i mina tankar. Jag hör att min fritidsfröken ropar, ”Emelie, din mamma är här nu!”, men hon behöver inte ropa egentligen för jag har redan sett mamma.

Jag ser exakt allt härifrån.

Jag ropar, tjoar, vinkar, vill att mamma ska se hur högt jag har klättrat! Vill att mamma ska se hur fantastiskt det är här uppe! Men det är inte alls vad mamma ser för mamma är höjdrädd.

Så när jag står här på taket till ett fantastiskt stort hus i skärgården i Sundsvall så kollar jag ut över havet men in i mig själv. Jag ser magin igen, jag är 7 år och sitter i klätterträdet på skolgården. Nedanför hör jag mamma ropa.

Publicerad: 16:e december 2016.

 

Årets första nummer av Sotaren ute nu!

Tidningen Sotaren #1 har nu svalnat på tryckeriet och är på väg ut till alla prenumeranter. I detta nummer hittar ni bland annat reportage om Magnus Åström som berättar om arbetet som sotare i den norska huvudstaden.

Ni får dessutom hälsa på hos sotarmästare Per Wulff, som på kvällar och helger briljerar som revyartist. Historieprofessor Dick Harrison blickar även tillbaka till sotaränkornas tid. Och såklart en del annat smått och gott från sotarvärlden.

Tidningen Sotaren utkommer med 4 nummer per år. Tidningen ges ut av Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund.

Text & Foto: Mattias Löfroth
Publicerad: 5 juni 2016.

 

Årsmöte för Sotarmuseet!

Föreningen Skorstensfejaryrkets Museum höll sitt första ordinarie årsmöte 5:e mars på Arbetets museum i Norrköping.

Ett år efter starten så har föreningen värvat 180 medlemmar och drygt 30 sponsorer. Föreningens avgående ordförande Annette Stoltz är nöjd med första bokslutet.

– Föreningens första år har varit intensivt med insamlande av föremål, sommarutställning, marknadsföring och värvande av medlemmar och sponsorer. Responsen vi fått har varit fantastisk! Alla sponsorer och medlemmar har gjort att museidrömmen nu är inom räckhåll. Att köra igång ett sånt här projekt har inte varit helt enkelt, men viljan har varit stark hos några hårdjobbande eldsjälar.

Framtidsfokus och historiebevarande
Under årsmötet valdes Ulf Hjälmerhag till ny ordförande i föreningen. Och agendan för framtiden är redan klar.

– Den viktigaste frågan är att skapa en förutsättning för ett permanent museum med hjälp av fler medlemmar och donatorer. För även om vi har samlat in en hel del föremål och pengar så är vi långt ifrån framme för att kunna bygga upp ett väl fungerande museum.

Ulf har sitt förflutna som sotarmästare i Karlstad. Och som nybliven pensionär blickar han gärna både framåt – och bakåt.

Det finns så mycket historia inom sotaryrket från en så lång tidsperiod. Att kunna vara med och ge möjlighet för dess bevarande känns inspirerande. Och man kommer även i kontakt med gamla kollegor som man förmodligen aldrig skulle ha kommit på tanken att kontakta, om det inte varit för bildandet av ett sotarmuseum.

Den nya styrelsen för skorstensfejaryrkets museum består av Ulf Hjälmerhag (Ordförande), Kurt Morell (Sekreterare), Jonny Jakobsson (Kassör), Bengt Svärd (Ledamot) och Björn Sandher (Ledamot).

Text & Foto: Mattias Löfroth.
Publicerad: 18 april 2016.

Har du en sotarnyhet? Tipsa oss!

Sotarnas hemliga språk!

Sotarna har länge haft ett hemlig språk – Knoparmoj. Det användes ofta under 1800-talet och en bit in på 1900-talet.

De vandrande sotargesällerna och flyttande skorstensfejarmästare spred språket över hela landet.

Även om Knoparmoj i modern tid är mer av en kuriositet, så finns den fortfarande en mängd ord som används inte bara bland sotarna, utan också som slangord i svenska språket.

bir = öl
birkosing = drickspengar
brallor = byxor
böckom = bok (sotarbok)
daska = falla ned
dojor = skor
doris = fönster
fej = sot
firre = fisk
fyrk = sup
fyrkakvanting = fyllbult
gaj = kvinna
keppa = fuska
knopare = sotare
kola = dö
kosing = pengar
kurpis = sotarmössa
kvanting = pojke, karl
kyr = kött
kåk = hus
lank = kaffe
lergök = kakelugnsmakare
macke = bagare
moja = prata sotarspråk
mällare = sotarmästare
nas = lärling
pajmoj = snusdosa
plåtis = plåtslagare
podis = potatis
pucklas = slåss
raffel = sotarskrapa
rigg = kostym
rits = räkning
sjock = bröd
smockare = murbrukare
soller = kalsonger
spanarkvanting = tjuv
stillo = fängelse
tjemmal = gammal
tjuring = kniv
trysse = ansikte
unjack = cognac
vaska = tvätta
virra = sotarviska
vådis = vatten