Sotarforskningen blickar vidare

ARBETSMILJÖ. Knoparlådan har träffat forskaren Håkan Tinnerberg från Göteborgs Universitet, för att prata om aktuellt forskningsläge gällande sotarnas arbetsmiljö. 

På ditt visitkort står det yrkeshygieniker – vad innebär det?
– Yrkeshygieniker är lite grann som en arbetsmiljöingenjör, fast med lite mer ”nischad” kunskap. Arbetsmiljöingenjörer arbetar bredare medan yrkeshygieniker har möjligheten att få fördjupa sig inom vissa mer nischade områden. Jag är i botten civilingenjör, inriktning kemi, och läste sista året en fördjupning inom området yrkeshygien. För området yrkeshygien finns också ett tydligare akademiskt krav.

Hur kommer det sig att du började forska på sotningsbranschen?
– Bra fråga! Jag tror att det var någon gång 2007 eller 2008 som jag och en kollega var inbjudna på ett seminarium i Kristianstad som skulle handla om rök från små vedkaminer och dess hälsoeffekter. På det seminariet var det en sotare med som kom i pausen och sa att ”jo, det är väl viktigt med röken från små kaminer, men tänk på alla sotare som ska rengöra skiten”. Det fick mig att gå igång på att det såklart vore intressant att göra forskning på sotare, och vi fortsätter nu på det spåret. Kontentan är att säg till forskare vad ni tycker behöver göras, ibland blir det gjort!

Ni har precis ansökt om nya forskningspengar från AFA Försäkring – berätta om upplägget!
– Vi vill öka förståelsen om vilka arbetsmoment som ger mest exponering för sot och vilken betydelse de olika exponeringsvägarna har. Vi vet att sotare blir exponerade både via inandning och via huden, men är båda lika viktiga? Är den ena viktigare än den andra? Det är viktigt att förstå för att rätt kunna ge rekommendationer för hur ni sotare ska kunna skydda er på bästa sätt. Vi vill följa ett antal sotare med instrument som man bär med sig under en eller två veckor som mäter sot. Sen kompletterar vi det med att mäta den dagliga exponeringen, genom urinprov och hudprovtagning. Vi har gjort detta på en sotare som ett pilotförsök och ser att det fungerar rent praktiskt, men behöver mer data för att kunna utvärdera det ordentligt.

Forskningen är ju entydig kring riskerna, varför behövs ytterligare forskning?
– Forskningen nu handlar om att ge sotare rekommendationer om hur man bäst ska skydda sig, sotning måste alltid genomföras. Man skulle kunna rekommendera att ni alltid använder rymddräkt, men det är inte realistiskt. Målet är att ta fram information om när det är viktigast för sotare att verkligen skydda sig och när det kanske inte spelar lika stor roll. Vidare är det ju så att inte alla sotare blir sjuka. En viktig fråga då är, finns det sätt att förstå när det börjar bli en ökad risk för framtida sjukdom? 

Vilken är den viktigaste parametern, gällande skyddet? Vad är viktigast att tänka på när man som sotare ska skydda sig?
– Vi är rätt så säkra idag på att det är sotet som är det avgörande för de hälsoeffekter som vi har studerat mest, cancer och hjärtkärl-sjuklighet. Vilka exponeringsvägar som är viktigast här (hud/inandning) vet vi inte i dagsläget, men vill gärna förstå för att underlätta ert preventiva arbete. Rekommendationen idag är att undvika sot så mycket som ni kan. Å andra sidan har ni andra risker som är mer akuta, många av er har daskat vilket kan ge fruktansvärda konsekvenser, direkt, vilket på ett vis är en större risk.

I förhållande till de förhöjda värdena av PAH:er – vad blir effekten av att skydda sig? Hur mycket minskar risken, i förhållande till att inte skydda sig?
– Vi har i dagsläget inte tillräcklig kunskap om att säga hur mycket risken för insjuknande minskar genom att skydda sig ordentligt mot de som inte gör det. Detta är också något där det finns en tydlig individuell variation. 

Hur kommer vi vidare i arbetet med att göra sotningen mer arbetsmiljösäker?
– Jag tycker att ni och vi tillsammans är på god väg. En grundläggande sak är ju att kunskapen om riskerna sprids, det ger ökad medvetenhet och förhoppningsvis att man på individuell nivå minskar sin exponering. Men det behövs också förbättringar på mer övergripande nivå. Det kommer nya bättre tekniska lösningar både vad det gäller att minska exponeringen vid sotning, men också med bättre och mer relevant skyddsutrustning.

Publicerad: 28:e november 2019

Pascal är årets sotare 2019!

Pascal Serrander, som till vardags arbetar på Sotning och Ventilation i Karlstad AB, har utsetts till Årets Sotare.

Utmärkelsen delades ut i samband med SSR:s kongress på Örebro Slott den 9-11 maj. Juryn, som består av styrelsen i SSR, motiverade valet av Pascal på detta sätt: 

”Årets sotare är en person med ett stort sotarhjärta. Men som också ser allvarligt på det uppdrag vi är satta att utföra och ger sig hän arbetet kunnigt och noggrant. Årets sotare är en uppskattad glädjespridare på sotarkammaren, men även en social förmedlare av stolthet och kunskap till övriga kollegor i branschen. Ett föredöme som visar tydliga exempel på hur vi som sotare kan förebygga bränder. Stay safe säger vi till årets sotare 2019: Pascal Serrander.”

Vi lyfter såklart på kurpisen och säger bra jobbat! 

Publicerad: 22:a maj 2019. 

Sotarpoesi #3

Av: Mari Norborg

Sotarsång

När staden börjar vakna:
husen andas
med tjocka rökar ur skorstensstruparna

Ur dis ritas konturer på bladlösa buskar
och frostiga trädkronor

Knasterkall vinterdag
Cyklister sprutar moln

som drakar
och ljuset kan ännu bara anas

som en viskning över takåsarna
Jag vilar några sekunder

magen mot skorstenskransen
Ser barnen gå till skolan

Allt är ännu okänt

Jag letar adresser med kartan utvikt över ratten
efter bara några veckor på egen lista

Osäker på allt
men med en vetskap om att ha hamnat rätt

om att rörelsen mellan rivig kyla
och tryckande varma pannrum
är precis min grej

om att utsikterna från taken

över en snöklädd gryningsstad
och vitnande skogar i fjärran
är ett sätt att leva

om att svarta fingrar är ett hemligt språk

Dessa månader är nästan skymning
hela dagen
och folk ringer och jagar på

Kommer du snart, vi vill elda i pannan

Jag är den svarta figuren
på de vita taken

Värmer mina våta fingrar
över rökkanalens mynning

Publicerad: 21:a december 2018

Sotarna laddar för golfmästerskap

Årets golfhändelse i sotarvärlden, Knoparslaget, går av stapeln på Brevikens GK fredagen den 27:e juli. Knoparlådan tog ett snack med arrangören Pia Lundquist, som till vardags arbetar på Skorstensfejarmästare Lundquist AB. 

Berätta lite om upplägget för årets Knoparslag!
– Vi smygstartar redan dagen innan med inspel och Raffel Open –  både en dam och herrklass. Priset för vinsten är en Raffel så klart. På kvällen är det middag och det är alltid lika skoj. På tävlingsdagen så går första bollen ut vid 10. Förutom bästa resultat i poängbogeytävlingen, så har vi även en longest drive och närmast hål. På kvällen samlas vi åter i restaurangen för prisutdelning och middag. I år kan vi även stoltsera med sotarnas egen revyartist Per Wulff som spelar och underhåller oss.

Varför just en golftävling för sotare? Hur började det?
– Ja, du på den tiden var jag inte med, men det är 40 år sedan det startade. Harry Lindroth från Halmstad var den som grundade Knoparslaget. Anledningen, ja det var väl många sotare som spelade golf så varför inte en egen tävling? Min svärfar Rolf från Karlshamn var den som vann första Knoparslaget. Och om jag är rätt underrättad så kom Raffel Open till långt senare.

Det är nu fjärde året på raken som tävlingen hålls på Brevikens GK – hur kommer det sig?
– Det är en fantastiskt trevlig bana att spela eftersom den passar alla. Och sen är rummen fina och har dessutom en egen uteplats. Maten är fantastiskt god och det är trevlig personal med krögaren Mattias Borger i spetsen.

När är sista dag för anmälan?
– Sista dag är 21:a juni. Vi är i dagsläget 24 anmälda. Vi har förbokat en hel del rum, men det finns bara ett kvar så skynda! För de som har husbil/husvagn så finns möjlighet att parkera i anslutning till golfbanan. 

Anmälningsblankett till tävlingen hittar ni här.

Publicerad: 7:e juni 2018. 

Hedemora invaderades av sotare

 ”Sotarens Dag” arrangerades i Hedemora den gånga lördagen.

Drygt 70 sotare från Tyskland, Schweiz, Norge, USA, England och Sverige hade samlats i Dalarnas äldsta stad för att fira hela dagen lång. På schemat stod bland annat hantverkstävlingar, sotarparad och gesällbältesutdelning. Och responsen var storslagen.

– Fantastisk! Detta nätverkande är så bra och glädjande. Man skapar kontakter för livet. Och alla är lika ”sotarnördiga”, vilket är himla kul, säger arrangören Annette Stoltz.

Sotaryrket är som bekant fyllt av traditioner och seder. Och nu är alltså även sotardagen formellt sätt en tradition, då detta var tredje gången gillt.

– Det känns jättekul och lite pirrigt. Det är fler detaljer än man tror att arrangera sådan här tillställningar. Men vi är ett superteam och alla gläds åt att hålla på med detta, konstaterar Annette som till vardags är sotarmästare på Hedemorasotaren.

Under kvällens middag så genomfördes också en auktion till förmån för den nyinstiftade Emelie Sundbergs insamlingsstiftelse för kvinnliga skorstensfejare.

– Flera saker var bra under dagen, men bäst var att vi lyckades samla in 10 000 kr till Emelies fond.

Publicerad: 7:e maj 2018.
Text & Video: Mattias Löfroth

Sotarpoesi #2

Av: Mari Norborg

Dagarna

Dagarna jag inte orkar stå upp i duschen efter arbetslistan är inlämnad.

när stressens smattrande hammare bankat sönder all muskelkraft
när greppet släpper och kroppen sjunker ihop på kaklet;
jag får skrubba mig sittandes
låren magen armarna
halsen extra noga.

Dagarna då minst halva lunchlådan ligger kvar i väskan
vattenflaskan är sågottsom fylld än
och jag inte kunnat ägna himlen en endaste tanke.

Det är dagarna med alla utsikter osedda
när jag jagats som ett villebråd
in och ut ur husen
upp och ner på taken.

Det är dagarna
då jag måste upprepa högt för mig själv
i bilen på väg till kammarn:
Jag är människa
Jag är människa
Jag är människa

Publicerad: 27:e april 2018.

Sotarens Dag 2018!

Knoparlådan fick tag i Annette Stoltz, en av initiativtagarna till ”Sotarens Dag” som arrangeras 5-6 maj i Hedemora.

Varför behöver ”Sotaren” ha en egen dag?
– Vi behöver dagen för att högtidshålla alla Sotare som kämpar i ur och skur och gör ett fantastiskt jobb för hela världens medborgare. Vår yrkesstolthet är unik över hela världen och vi har ett gammalt mytomspunnet yrke som vi ska värna om och bevara till framtiden.

Det är tredje året med ”Sotarens dag”. Hur har responsen varit hittills?
– Tredje gången gillt! Det började lite smått med cirka 10 deltagare från Sverige. Förra året var vi 60 stycken från 5 olika länder. I år har vi hittills 100 anmälningar och deltagare från USA, Tyskland, Norge, Schweiz, Sverige, England och Italien.

Hur ser årets upplägg ut?
– Vi börjar på kammaren med hantverkstävlingar och lunch. Alla har såklart sina snyggaste sotarkläder på sig. Sedan promenerar vi bort till vår gammelgård där vi kommer att ha en bältesceremoni för de som jobbat tre år och gjort sig förtjänta av gesällbälte. Det finns också möjlighet att få sitt gesäll- eller mästarbrev vid ceremonin.  De som har brev på gång och vill att vi ska dela ut det kan kontakta Sveriges hantverksråd i Leksand eller mig så ordnar vi det. Efter det intager vi en liten ”dalamellis” innan vi går på parad. Alla är ju nyfikna på sotarna, så Hedemoraborna kommer att gå man ur huse för att beskåda den tjusiga paraden. Vi går genom centrala Hedemora. Sedan blir det tid för nätverkande. Då kan man besöka stadens pubar och lyssna på musik eller turista som man vill. Vi kommer eventuellt att ha en liten skorstensfejarmuseiutställning att beskåda. Vi avslutar lördagen med middag, underhållning och prisutdelning. För dom som är kvar till söndagen ordnar vi en guidning i gamla Hedemora med besök på MC-museet och avslutar med lunch.

”Hantverkstävlingar” utlovas – spännande – berätta mer!
– Det är bland annat ”kasta lina i prick” och slung in, vilket innebär att försöka pricka lodet i en sidokanal. Sen ska deltagarna även försöka tillverka Sotarn St Stefanus virra på snyggast sätt. Med mera!

Vad kostar kalaset och hur anmäler man sig?
– För det facila priset av 1000 riksdaler är hela lördagens event inkluderat! Vill man vara med i bältesceremoni, så kostar bältet endast 990 kr. Söndagens guidning och lunch är hutlöst billigt: 300 spänn. Man anmäler sig genom att köpa biljetter här.

För mer info om dagen: www.sotarensdag.com. Spana även in eventet på facebook här.

Publicerad: 1:a mars 2018.

Sotarpoesi #1

Av: Mari Norborg

Det bästa

Att jag får röra mig så här
i ett landskap som jag älskar
med den sorts kärlek som säger: detta är ditt hem.
Att jag får rulla längs dessa grusvägar
i solsken och skurar, backa in och ut
på gårdsplaner, komma fram till sjöar,
korsa bäckar, bli du med ortsnamnen.
Och årstiderna förstås, hur de följer mig
från dag till dag, hur jag glider med på deras
långsamma tåg genom månaderna
och märker varje minut av vunnet eller förlorat ljus.

Att jag får stå uppe på nockpannor och skorstenskransar
och ge mig själv åt utsikten
femton gånger om dagen
och värna mitt liv i varje steg jag tar
och låta bli att falla ner
om och om igen.
Att jag får njuta takvyernas vidsträckta värld
och se utan att synas,
skåda människokartan ovanifrån
och gripa överblicken vid handen.

Att jag får vara min egen
så som jag är
och prata förnuft med mig själv i pauserna,
sjunga Åkerström högt i bilen,
gråta när det krävs
och sätta tonen
för vilken sorts sotare just jag vill vara.

Men allra mest detta:
att jag får vara leendet
i många människors dag,
exempelvis en tisdag, exempelvis igår,
för det finns så många dagar – men att jag
får vara leendet i en av dem, för någon.
Och några ord som byts, det till synes obetydliga
som är allt i livet, inte mindre.

Publicerad: 17:e november 2017.

#METOO

Det tar emot att skriva om sånt en bara vill glömma. Många märkliga tankar bubblar upp i samband med det här #metoo. I yrket som sotare blir en i regel fint bemött med stor respekt och beundran. Det finns dock mycket fördomar och övertramp som inte tas på allvar. Två av dem som etsat sig fast i mitt minne handlar om två olika kunder.

En av kunderna hade beställt en karterande av sin stora grandiosa herrgård. Han var redan vid första anblick lite bättre än oss arbetare. Mycket duktig på att poängtera sin stora makt och utbildning. Jag lägger sällan energi på att analysera människor, brukar ”samla” de goda och lägger de övriga i censurblocket i huvudet. Allt gick bra inne i huset och min kollega var med överallt. Vilket jag insåg sen var enda anledningen till att han inte gjorde eller sa nåt redan då. Väl uppe på taket hör jag en röst. Mycket riktigt kunden hade börjat klättra upp på stegen. Det bör tilläggas att utrymmet på ett tak utan takbrygga är minimalt. Det får plats en sotare på stegen, that’s it! Sagt och gjort han tar sig upp. Jag poängterar att vi inte kan stå där uppe båda två. Då kommer övertrampet. Han ställer sig bakom mig, omfamnar mig och hänger över min axel för att kunna titta på min kamerabild. Jag får panik och känner enormt obehag. Lyckas slå mig fri utan att putta ner honom (det var det enda jag ville). Jag röt till lite lätt. – Släpp mig! Då ser han förvånad ut och tassar ner. Den karteringen blev kanske inte den bästa. Ett illamående och en påtvingad lunch?! Av mannen…då min kollega såklart inte upplevt nåt fel, tackade ja till den.

Det andra övertrampet är av de råaste slag och jag skulle i efterhand anmält personen i fråga. En tidsbokning av en vanlig sotning. Kunden hade önskat en speciell tid för att kunna vara hemma. Jag kör in bilen på deras uppfart och tar mina töjer och går mot huset. Vänder runt hörnet upp mot trappen. Där sitter kunden iförd endast en  morgonrock. Spritt språngande naken med särade ben och en äcklig blick. – Oj, jaha kommer du nu… Säger han och sitter kvar. Jag vänder och går tillbaka mot bilen, hör hur han ropar att stegen inte är rest. (Tänker för mig själv. Gör det då gubbjävel). Går tillbaka och möter hans fru som tycker de hela är superfestligt. Jag gör klart mitt jobb och är så förbannad att sotet flyger mest överallt i deras vita kök. Trots det är dem båda så nöjda med ”den lilla söta sotaren”. Funderar länge vad som hade hänt, och jo nog fan var detta planerat.

Jag har en väldigt hög acceptans och knyter ofta näven, men ”köper” konceptet med männens övertramp. Har inte orken att ta strid. Det hade varit mycket lättare om ett skydd fanns för oss ensamarbetande. De verbala övertrampen är så pass många att det inte går att skriva ner allt. Det verbala möter jag ofta upp till kamp numera och vinner i regel alltid. Har byggt upp en mur mot nervärderande ord. Men, de fysiska är mer svårt. Våld känns inte som en lösning.

Knopargaj 11 år i yrket.

Publicerad: 27:e oktober 2017

Sotarkrönika #2

Av: Lars Anderman

När du åker från kongressen den 13:e maj, så hoppas jag du funderar kring följande: Undrar hur hållbarhetsfrågorna ska in i min verksamhet? Vill kommunerna börja engagera oss i miljöfrågor också? Sedan tänker du så klart även på den nya datasäkerhetslagen – vilken rysare det kan bli, eller?

Kanske sitter din respektive bredvid dig och pratar så fint om Marstrand. Du funderar när du ska få åka dit – det verkar ju underbart.

Sedan får du en idé! Du ska tipsa din kommun om att göra som i Ljungby med föreläggandeärendena. Men du ska aldrig testa dopingpreparat – den saken är klar.

I sätet bakom dig pratar dom om cancer, kärlsjukdomar och personlig skyddsutrustning. Bra produkter utställarna hade just om skydd. De pratar om att Kommunal verkar vara på g i en massa frågor…

Ruskigt att behöva förlora en arbetskamrat så där oväntat – men dom verkade duktiga. Bra tips fick vi med oss. Sedan kan man ju inte glömma Fredrics alla jämförelser med idrotten och ledare – det skulle chefen ha hört!

Strax innan du kommer hem så tänker du – vilken underbar stad och vad trevliga alla verkar i Göteborg. Och vilka goda räkor! Vilket hotell – med en stor bassäng på taket. När du till sist lägger huvudet på kudden, så funderar du över vad som nu händer med SSR och vilka som blir medlemmar. För att inte tala om fastigheten. De verkar ha det kul på kansliet.

Till sist somnar du och drömmer om…. Ja, det kan jag ju inte veta.

Ses i Göteborg!

Publicerad: 21:a mars 2017

Årets Sotare!

Det är nu hög tid att skicka in din nominering till ”Årets Sotare”! Känner du någon godhjärtad, modig, innovativ eller allmänt skicklig knopare? Har denne utmärkt sig på ett eller annat sätt inom sin yrkesroll? Skicka in ditt förslag med motivering till mattias.lofroth@skorstensfejare.se. Vi behöver ditt bidrag senast den 31:e mars!

Priset ”Årets Sotare” delas ut under högtidliga former i samband med SSR:s kongress i Göteborg 11-13 maj. Prisjuryn består av SSR:s förbundsstyrelse.

Text: Mattias Löfroth
Grafik: Fredrik Åberg
Publicerad: 10:e mars 2017.

Sotarkrönika #1

Av: Emelie Sundberg

När man utsätter kroppen för höga höjder så reagerar vi människor på olika sätt. Vi ser olika saker där uppe, känner olika känslor i kroppen, tänker olika.

Adrenalin är kroppens bästa värsta substans, för att kunna hantera en så kallad ”fight-or-flight”-situation så förbereder sig kroppen genom att producera bland annat adrenalin. Viktigt. Vid dessa tillfällen blir vi stressade, oroliga, euforiska, spända, förväntansfulla eller skräckslagna. Vi vet inte riktigt…

När du går upp på taket till ett 12 meter högt hus kanske du känner svindel, oro i magen, skakiga ben… När du ser dig omkring kanske du ser möjligheter att ramla ner, smärta, ett perspektiv som inte faller sig naturligt och som inger rädsla hos dig. För att dö? Bli skadad? Kanske du känner den här impulsliknande känslan som man kan känna ibland: ”jag kan faktiskt hoppa, här och nu skulle jag kunna hoppa ner från taket.”. Tvetydigheten som kroppens signaler skickar. Hjärnan säger ”Varning för hög höjd, fly.” Kroppen tänker ”Det finns ingenting som tyder på att vi ramlar lättare här än vad vi gör på marken, varför ska vi fly?”. Den tvetydigheten som uppstår i kroppen när man känner att nu har jag ingen kontroll över vad min kropp kommer att göra härnäst. Du kanske tänker att det här är slutet, eller skulle kunna vara slutet.

När jag står på taket till ett 12 meter högt hus då ser jag mamma nere på backen. Hon ser orolig ut och skriker högt. ”Kom ner därifrån!”. Sedan cirkulerar hon kring platsen där hon stått samtidigt som hon mumlar ”Jag kan inte se det här. Jag klarar det inte. Åh herregud.” Jag tänker att hon är fånig. Min fåniga mamma som skämmer ut mig inför mina kompisar och mina fröknar. Men jag lyder, så klart, jag klättrar ner igen.

Jag är 7 år och går på fritids varje morgon och varje kväll. Pappa är sotare och börjar jobba tidigt på morgnarna. Mamma är servitris och jobbar till sent på eftermiddagarna. Jag leker alltid med min bästa vän Anja. Vi leker med våra apor från ”Little Monkey”. Den modernare och coolare versionen av 80-talets Monchhichi. Vi är apmammor och klättrar i träd med våra barn. Vi klättrar högt, skolgården har ett perfekt klätterträd precis vid parkeringsplatsen. I det trädet kan man se alla som går förbi på gatan och alla klasskompisars föräldrar som kommer från jobbet. Jag sitter gärna med min apa på en gren rätt högt upp, lutad mot stammen och bara kollar. Jag kollar på folk, på himlen, på löven som prasslar när det kommer en liten pust. Jag kollar ganska ofta på insidan av huvudet vet jag, jag ser det som inte finns på riktigt utan bara i mina tankar. Jag hör att min fritidsfröken ropar, ”Emelie, din mamma är här nu!”, men hon behöver inte ropa egentligen för jag har redan sett mamma.

Jag ser exakt allt härifrån.

Jag ropar, tjoar, vinkar, vill att mamma ska se hur högt jag har klättrat! Vill att mamma ska se hur fantastiskt det är här uppe! Men det är inte alls vad mamma ser för mamma är höjdrädd.

Så när jag står här på taket till ett fantastiskt stort hus i skärgården i Sundsvall så kollar jag ut över havet men in i mig själv. Jag ser magin igen, jag är 7 år och sitter i klätterträdet på skolgården. Nedanför hör jag mamma ropa.

Publicerad: 16:e december 2016.

 

Årsmöte för Sotarmuseet!

Föreningen Skorstensfejaryrkets Museum höll sitt första ordinarie årsmöte 5:e mars på Arbetets museum i Norrköping.

Ett år efter starten så har föreningen värvat 180 medlemmar och drygt 30 sponsorer. Föreningens avgående ordförande Annette Stoltz är nöjd med första bokslutet.

– Föreningens första år har varit intensivt med insamlande av föremål, sommarutställning, marknadsföring och värvande av medlemmar och sponsorer. Responsen vi fått har varit fantastisk! Alla sponsorer och medlemmar har gjort att museidrömmen nu är inom räckhåll. Att köra igång ett sånt här projekt har inte varit helt enkelt, men viljan har varit stark hos några hårdjobbande eldsjälar.

Framtidsfokus och historiebevarande
Under årsmötet valdes Ulf Hjälmerhag till ny ordförande i föreningen. Och agendan för framtiden är redan klar.

– Den viktigaste frågan är att skapa en förutsättning för ett permanent museum med hjälp av fler medlemmar och donatorer. För även om vi har samlat in en hel del föremål och pengar så är vi långt ifrån framme för att kunna bygga upp ett väl fungerande museum.

Ulf har sitt förflutna som sotarmästare i Karlstad. Och som nybliven pensionär blickar han gärna både framåt – och bakåt.

Det finns så mycket historia inom sotaryrket från en så lång tidsperiod. Att kunna vara med och ge möjlighet för dess bevarande känns inspirerande. Och man kommer även i kontakt med gamla kollegor som man förmodligen aldrig skulle ha kommit på tanken att kontakta, om det inte varit för bildandet av ett sotarmuseum.

Den nya styrelsen för skorstensfejaryrkets museum består av Ulf Hjälmerhag (Ordförande), Kurt Morell (Sekreterare), Jonny Jakobsson (Kassör), Bengt Svärd (Ledamot) och Björn Sandher (Ledamot).

Text & Foto: Mattias Löfroth.
Publicerad: 18 april 2016.

Sotarnas hemliga språk!

Sotarna har länge haft ett hemlig språk – Knoparmoj. Det användes ofta under 1800-talet och en bit in på 1900-talet.

De vandrande sotargesällerna och flyttande skorstensfejarmästare spred språket över hela landet.

Även om Knoparmoj i modern tid är mer av en kuriositet, så finns den fortfarande en mängd ord som används inte bara bland sotarna, utan också som slangord i svenska språket.

bir = öl
birkosing = drickspengar
brallor = byxor
böckom = bok (sotarbok)
daska = falla ned
dojor = skor
doris = fönster
fej = sot
firre = fisk
fyrk = sup
fyrkakvanting = fyllbult
gaj = kvinna
keppa = fuska
knopare = sotare
kola = dö
kosing = pengar
kurpis = sotarmössa
kvanting = pojke, karl
kyr = kött
kåk = hus
lank = kaffe
lergök = kakelugnsmakare
macke = bagare
moja = prata sotarspråk
mällare = sotarmästare
nas = lärling
pajmoj = snusdosa
plåtis = plåtslagare
podis = potatis
pucklas = slåss
raffel = sotarskrapa
rigg = kostym
rits = räkning
sjock = bröd
smockare = murbrukare
soller = kalsonger
spanarkvanting = tjuv
stillo = fängelse
tjemmal = gammal
tjuring = kniv
trysse = ansikte
unjack = cognac
vaska = tvätta
virra = sotarviska
vådis = vatten