Arbetsrättens underbara värld!

Arbetsrätten är den del av svensk lagstiftning som styr förhållandet mellan arbetsgivarna och de anställda.

Vissa regler i de arbetsrättsliga lagarna kan ersättas och kompletteras av kollektivavtal, till exempel reglerna om arbetstid, löner och antalet semesterdagar. Det finns även tvingande lagregler som alltid gäller och som inte går att avtala bort.

SSR upprättar tillsammans med Kommunal ett kollektivavtal som reglerar arbetarnas villkor. Detta kollektivavtal, även kallat Riksavtalet, reglerar exempelvis tjänstepensioner och yrkesrelaterade försäkringar.

SSR och Ledarna upprättar tillsammans ett kollektivavtal som omfattar sotningsbranschens alla verkmästare. Detta avtal är uppdelat i två delar: huvudavtal och lönebildningsavtal. 

Det finns inget kollektivavtal för övrig personal inom sotningsbranschen.

Om du inte hittar svar på din fråga här på sidan, hör av dig till vår arbetsrättsexpert Ida Wulff på ida.wulff@skorstensfejare.se. 

Vanliga arbetsrättsliga frågor

Om min anställda blir sjuk mitt på dagen, hur funkar karensavdraget då? (Januari 2019)
– Karensavdraget ska vara lika stort oberoende av hur lång arbetsdag arbetstagaren skulle haft under insjuknandedagen, när på dagen insjuknandet sker eller vilken omfattning sjukfrånvaron har.

Om min anställde blir sjuk igen – hur gör jag med karensavdraget? (Januari 2019)
– Om den anställde blir sjuk inom 5 dagar efter tillfrisknandet, så ska inte ett nytt karensavdraget dras. Då får den anställde sjuklön direkt.

Kan min anställda begära tjänstledigt för att öppna ett bageri? (Mars 2019)
– En arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete under högst sex månader för att själv eller genom juridisk person bedriva näringsverksamhet. Arbetstagarens verksamhet får dock inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Ledigheten får inte heller innebära väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet. En väsentlig olägenhet kan var att ledigheten innebär stora kostnadsökningar för arbetsgivaren, eller att verksamheten inte kan drivas som tidigare. En arbetstagare har rätt till ledighet endast under en period hos en och samma arbetsgivare. Som villkor för en arbetstagares rätt till ledighet gäller att arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren.

Vi ska hyra ut personal till en annan sotarkammare som ligger långt bort – vad gäller angående arbetstiden? (Augusti 2019)
– Den avtalade arbetstiden börjar när arbetstagaren lämnar kammaren (där hen är anställd) och slutar när hen återkommer till kammaren. I det här fallet kan väl arbetsgivaren och de två anställda göra en separat uppgörelse, typ den anställde erhåller ordinarie lön plus en fast summa (eller ledighet). Jag vet att det finns anställningsavtal där arbetstagaren informeras om (och godkänner) att arbetstagaren har fler kammare och att han kan placeras på någon av dem. I så fall utgår arbetstiden från när han lämnar den andra kammaren. Även i det fallet kan man träffa uppgörelse om någon form av extra ersättning.

Måste jag betala in tjänstepension till min administratör? (Oktober 2019)
– Det finns inget krav. Däremot anser SSR att det är rimligt att erbjuda en tjänstepensionslösning i likhet med ITP. Detta innebär tjänstepension, sjukförsäkring och tjänstegruppliv.

Varför kan jag inte ansluta tjänstemän till FORA? (Oktober 2019)
– Om en tjänsteman rapporteras in som arbetare kan personen inte utnyttja sina försäkringar om något inträffar. Det finns dock några enstaka försäkringar som går att teckna för tjänstemän. Se en sammanställning över försäkringarna här. 

Kan jag ställa krav på giltigt körkort när jag anställer en ny medarbetare? (Oktober 2019)
– Ja, det kan du skriva in i anställningsavtalet.

Jag har en anställd som är långtidssjukskriven 50 %, innebär det att denne kan ta ut halva semesterdagar? (Oktober 2019)
– Nej, enligt semesterlagen kan man endast ta ut hela semesterdagar.

Vilken lön ska jag betala ut till mina sotare och tekniker? (November 2019)
– Det finns två typer av lönesystem kopplat till Riksavtalet: tarifflön eller individuell lön. Tarifflönen är förutbestämd och då gäller samma lön för samma typ av befattning och antalet år i yrket. Individuell lönesättning kräver väsentligt mycket mer från dig som arbetsgivare, som exempelvis ett system för värdering av arbetet. Både tarifflönen och den individuella lönen kan du läsa mer om i Riksavtalet.

Jag ska anställa en sotare, som vill arbeta 40 timmar i veckan, fördelat på fyra dagar. Hur gör jag? (November 2019: Uppdaterad Januari 2021)
– Normal arbetstid är 40 timmar per helgfri vecka, enligt lag. Så du kan exempelvis fördela 4 arbetspass á 10 timmar. Observera att arbetspassen under dagtid ska vara sammanhållna i enlighet med Riksavtalet mellan SSR och Kommunal. 

Kan man inte teckna kollektivavtal med sina tjänstemän? (November 2019)
– SSR har enbart kollektivavtal med Ledarna och Kommunal. Det är fritt för varje medlemsföretag att teckna exempelvis hängavtal med ett tjänstemannaförbund. Observera då att om det finns anställda verkmästare, så skulle dessa komma att omfattas av två olika kollektivavtal, vilket inte är möjligt. Verkmästarna måste i det fallet undantas från hängavtalet.

Kan en tjänsteman ansluta sig till ledarna? Oavsett om man är en chef eller inte? (November 2019)
– Det är fritt att ansluta sig till vilket fackförbund som en vill. Varje fack ställer sina egna krav på medlemskapet. Observera att det enbart är verkmästare som är anslutna till Ledarna, som i dagsläget omfattas av vårt kollektivavtal med just Ledarna.

Kan man titulera sig som tjänsteman om man arbetar 50/50 på kontor och operativt? (November 2019)
– Generellt sett, så finns inte någon skarp gränsdragning. Man kan säga att majoriteten av den anställdes arbetstid ska utgöras av tjänstemannauppgifter. Men det är en bedömningsfråga i det fall att exempelvis en försäkring ska falla ut. Uppfattningen är att man inte heller kan skriva in exempelvis 60% tjänsteman i ett anställningsavtal, utan det görs en individuell bedömning i varje aktuellt fall.

Vi har inte titeln verkmästare hos oss, är den att likställa med arbetsledare? (November 2019)
– Det finns inte en gemensam definition av titeln verkmästare. Den tolkning som finns är att det är ”Sotarmästarens ersättare”, när denne inte är på plats. I dagsläget, med andra ord, så är det titeln ”Verkmästare” som ska stå i anställningsavtalet, för att det ska omfattas av kollektivavtalet med Ledarna.

Behöver vi förhandla enligt MBL när vi lånar sotare och tekniker från andra sotningsföretag? (December 2019)
– Generellt behöver arbetsgivaren inte förhandla med facket om inlåning under kortare tid. Informationsplikten i MBL § 11 gäller endast vid väsentlig eller viktig förändring på arbetsplatsen. Att under kort tid låna in personal för en speciell uppgift är inte en sådan väsentlig förändring. Avser företaget att återkommande lösa arbetsuppgifter med personal som lånas eller hyrs in, bör arbetsgivaren för företaget kalla till förhandling med facket. Inlåning och inhyrning av personal regleras i Riksavtalet och i MBL §11 och § 35 samt LAS § 25.

Hur många komptimmar kan man spara? (December 2019)
– Det finns inget i LAS eller Riksavtalet som reglerar hur många komptimmar man kan spara. Det är upp till arbetsgivaren att bestämma, och ska i sådant fall regleras i anställningsavtalet. Det kan även regleras i interna regler eller lokalt avtal. Uttaget av komptimmar i ledighet och/eller pengar är något som arbetstagare och arbetsgivare bör komma överens om. Helst innan komptiden uppstår. Uttaget av komptimmar sker när verksamheten så tillåter, vilket du som arbetsgivare ansvarar för. Arbetsgivaren behöver alltså inte bevilja exempelvis 80 timmars ledighet i sträck, om inte verksamheten klarar av det.

Senast reviderad: 28:e december 2020.