Arbetsmiljö
Sotaryrket är ett av Sveriges äldsta yrken och ett av de mest riskfyllda. Genom historien har sotare utsatts för farliga ämnen och risker vid arbete på tak. Idag arbetar vi målmedvetet för att skapa en tryggare och hälsosammare arbetsmiljö för alla som jobbar i branschen.
Vår vision är tydlig: Ingen sotare ska skadas eller dö på grund av sitt yrkesval.
Bakgrund
I slutet på 1700-talet upptäcktes den första yrkesrelaterade länken till cancer, det visade sig att det fanns ett samband mellan exponeringen av sot och testikelcancer. Men det var först under andra halvan av 1900-talet som sotarnas arbetsmiljö och hälsa började dokumenteras systematiskt. De senaste tio åren har studierna intensifierats och forskningsresultaten är tydliga: sotarna löper en överrisk för cancer samt en överrisk för hjärtkärlsjukdomar. Sotarna är dessutom överrepresenterade i statistiken för fallolyckor.
Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund (SSR) tog under 2020 fram konceptet ”Arbetsmiljösäker Sotning”. Syftet är att göra en helomvändning i synen på sotarnas arbetsmiljö och hälsa. Konceptet fokuserar på bland annat vikten av ett stödjande ledarskap, träning på arbetstid, ökad användning av personlig skyddsutrustning och minskad stress. Den historiska smutsiga figuren på taket måste omvärderas och synen på yrkets risker måste förändras.
Arbetsmiljösäker sotning
Arbetsmiljösäker sotning innebär att sotningen, så långt det är möjligt, utförs från markplan eller från basen av eldstaden med hjälp av modern stavsotningsutrustning. Till skillnad från traditionell sotning så används roterande stavar, dammsugare med stark filtrering och en omfattande avtäckning av sotningsobjektet. På så sätt minskas behovet av att vistas på tak och skyddar sotarna från farlig exponering.
Ett forskningsprojekt pågår som undersöker sotares exponering för sot. En av de frågeställningar som finns i projektet är huruvida stavteknik ger en lägre luftburen exponering för sot jämfört med traditionell sotning. Resultaten så här långt tyder dock tydligt på att stavsotning ger en lägre exponering för sot än traditionell sotning
Vi rekommenderar därför arbetsmiljösäker sotning i hela landet men det kräver rätt förutsättningar. Bland annat en taxekonstruktion som speglar den nya arbetsmetodens tidsåtgång.
Tidsstudie: Så lång tid tar arbetsmiljösäker sotning
Arbetsmiljösäkersotning tar längre tid i anspråk än den traditionella metoden och därför krävs en revidering av objektstaxan om den nya arbetsmetoden införs för att inte försämra arbetsmiljön. Förutom den ökade tidsåtgången för utförandet krävs dessutom mer omfattande utrustning och utbildningsinsatser.
En omfattande tidsstudie som genomfördes av branschen, som bland annat SKR och räddningstjänster observerade, visar att:
-
Genomsnittlig tid för ett objekt vid arbetsmiljösäker sotning är 32–33 minuter.
-
Umeå Räddningstjänstförbunds egen studie visar 36 minuter för första objektet och 30 minuter för tillkommande objekt.
Här kan du hämta studierna:
Tidsstudie Umeå Räddningstjänstförbund
Tiderna som anges avser tiden från att utföraren lämnar förarplatsen i fordonet till dess att denne är tillbaka på samma plats. Tid för in- och utlastning har medräknats. Tiderna har avrundats till hela minuter.
Traditionella taxor för sotning är ofta baserade på tidsstudier från 1970-talet, där sotning av ett första objekt i snitt tar 26 minuter. Jämförs detta med tiden för det första objektet när man utför arbetsmiljösäkersotning är skillnaden cirka 10 minuter, men den positiva påverkan för arbetsmiljön för utföraren är desto större.