Arbetsmiljösäker Sotning

Sotning är ett begrepp som har funnits i 500 år. Utförandet har varit relativt likvärdigt under århundranden, vilket också gäller själva regleringen. Genom åren har en ikonisk bild av sotaren skapats: en svartsotig, smutsig figur som klättrar på taken. Men genom sitt traditionella yrkesutövande har sotarna även haft en hög exponering av bland annat sot och en ökad risk för fallolyckor. 

I slutet på 1700-talet upptäcktes sambandet mellan exponeringen av sot och testikelcancer, vilket var den första yrkesrelaterade länken till cancer. Men det var först under andra halvan av 1900-talet som sotarnas arbetsmiljö och hälsa började dokumenteras systematiskt. De senaste tio åren har studierna intensifierats och forskningsresultaten är tydliga: sotarna löper en överrisk för cancer i blåsa, lever, lunga, tjocktarm och matstrupe samt en överrisk för hjärtkärlsjukdomar. Sotarna är dessutom överrepresenterade i statistiken för fallolyckor.

Sotarnas arbete innebär exponering för flera olika riskfaktorer. De exponeras för kolpartiklar, polyaromatiska kolväten (PAH), metaller och metalloider, förbränningsgaser och damm, men även lösningsmedel och i viss mån asbest. Sotarna arbetar dessutom på hög höjd, vilket innebär en risk för allvarliga fallolyckor, både vid tillträde till tak och under arbete på tak. Risken för fallolyckor ökar i samband med ensamarbete och tidspress, två faktorer som är vanligt förekommande i sotningsbranschen.

Detta måste vi ändra på. Därför har medlemmarna i Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund antagit en vision som syftar till att ingen sotare ska dö eller skadas på grund av sitt yrkesval. För att nå dit krävs ett ökat fokus på att förbättra arbetsmiljön för Sveriges sotare.

Genom att i större utsträckning använda sig av exempelvis personlig skyddsutrustning, stavsotning och fallskyddsutrustning så kan sotarna minimera exponeringen för sot och riskerna för fallolyckor.

Dessutom kan exempelvis träning på arbetstid, minskad stress, rena sotarkammare, bättre företagshälsovård och andra insatser ge sotarna den säkra arbetsmiljö som de förtjänar.

Personlig Skyddsutrustning

Personlig skyddsutrustning är utrustning som bärs eller hålls av en person till skydd mot kemiska, fysiska eller biologiska risker. I många fall kan en personlig skyddsutrustning förhindra att en arbetsolycka inträffar eller mildra effekterna av den.

Eftersom sotarna är exponerade för en mängd partiklar och kemikalier i sitt dagliga arbete, så är behovet av personlig skyddsutrustning hög. För att minimera exponeringen så kan man exempelvis använda följande:

  • Skyddande och smutsavisande kläder
  • Byxor med knäskydd (extra knäskydd vid behov)
  • Skor med stålhätta
  • Andningsmask: gärna hel- eller halvmask med P3-filter
  • Tätsittande skyddsglasögon
  • Hörselskydd eller Öronproppar
  • Skyddande handkräm
  • Engångshandskar i vinyl
  • Överdragshandske i skinn
  • Våtservetter för snabb borttagning av sot

Arbetsgivaren ansvarar för den personliga skyddsutrustningen. Denne ser också till så att den fungerar och att den underhålls och repareras, så att den är säker att använda. Det är också viktigt att alla på arbetsplatsen vet vilka risker som utrustningen skyddar mot och hur man använder den.

På Arbetsmiljöverkets webb hittar du massor av matnyttig information om personlig skyddsutrustning. En bra checklista för personlig skyddsutrustning hittar du på Prevents webb.

Stavsotning: Metodik

Arbetsmiljösäker Sotning innebär en minskad risk för exponering av sot och fallolyckor. Den så kallade stavsotningsmetodiken möjliggör ett arbetssätt där sotningen utförs från basen av eldstaden, med hjälp av undertryck.

Till skillnad från traditionell sotning så används roterande stavar, dammsugare med stark filtrering och en omfattande avtäckning av sotningsobjektet. På så sätt skyddas sotaren från sotet och arbete på tak kan minimeras. Stavsotning innebär i korthet följande moment:

Moment 1: Förarbete

  • Kontroll i verksamhetssystemet vad som ska sotas och eventuella tidigare anmärkningar
  • Urlastning av verktyg och annan utrustning från fordon
  • Transport till entré, samtal med kund, uppsökande av eldstad
  • Täckning av golvyta framför och runt sotningsobjektet
  • Täckning av sotningsobjektet och anslutning för att på ett bra sätt kunna rengöra rökkanal
  • Eventuell täckning av väggyta runt sotningsobjektet
  • Eventuell avstängning av ventilation eller på annat sätt reducera eventuellt undertryck i byggnaden

Moment 2: Genomförande

  • Sotning av eldstad och förbindelsekanal/rökkanal med hjälp av undertryck och roterande stavar
  • Uppsamling av sot

Moment 3: Efterarbete

  • Avtätningar tas bort
  • Städning runt eldstad
  • Återställning av eventuellt spjäll
  • Återställande av ventilationssystem
  • Kontroll av drag genom proveldning eller på annat sätt verifiering att systemet är öppet
  • Återrapportering i verksamhetssystemet
  • Avtorkning av verktyg
  • Inlastning i fordon

Stavsotning: Utrustning

Till skillnad från traditionell sotning så kräver stavsotningsmetodiken fler verktyg och mer omfattande utrustning.

Exempel på grundläggande utrustning och material:

  • Smala stavar (8 mm): För små kanaler som har flera böjar och inte har så mycket hård beläggning, ex rökkanaler med diameter från 130 mm och nedåt, sidokanaler på en kakelugn, små tuber på en värmepanna. Finns som hel- och halvstav. 
  • Medeltjocka stavar (10-12 mm): För sotning av normala rökkanaler med lös och hård beläggning. Exenpelvis: 140 x 140 mm, 140 x 270 mm, 270 x 270 mm rökkanal av normal höjd, runda kanaler med diameter 150-300 mm, öppen spiskåpor och större tuber i sotningsobjekt. Finns som hel- och halvstav. 
  • Tjockare stavar (15-22 mm): Används där det behövs stabilitet i kanalen och om utrymme tillåter det, exempelvis större rökkanaler till större centralvärmepannor. Finns som hel- och halvstav. 
  • Renshuvuden och Borstar. Både mjukare och hårdare material. Anpassade för situationen. Det finns ett stort utbud av huvuden och borstar anpassade till allt från små kanaler med mindre beläggning, kanaler som ändrar form i sin utsträckning, till kanaler med hård beläggning som exempelvis tjära. 
  • Skruvdragare. Momentdriven, steglös och sladdlös. Möjlighet att driva både motsols och medsols.
  • Stavhandtag. För att slippa rotationen från skruvdragaren.
  • Skorstenskamera. För inspektion och kontroll.
  • Sotsugare. För att skapa undertryck i rökkanalen. Dammsugare med stark filtrering för att minimera exponering av de små sotpartiklarna. Gärna både HEPA-filtrering, förfilter och sotpåse.
  • Avtäckningsmaterial: för rökkanal, sotlucka, förbindelsekanal, kamin och liknande (filt/duk, skumgummi, tejp)
  • Avtäckningsmaterial: för golv och väggar (filt/duk)
  • Magneter: För att hålla avtäckningsmaterial på plats.
  • Förvaringsväskor. 

För att minimera spridningen av sotpartiklar så ska stavar, filtar, dukar och annan utrustning hållas åtskilda och förvaras i tätslutande väskor.

Fallskyddsutrustning

Under de senaste tio åren har det i sotarbranschen skett 215 fallolyckor. Det innebär att en sotare under sin karriär med största sannolikhet kommer att ramla ner från ett tak. Det måste vi ändra på. 

Av tradition har sotaryrket varit förknippat med risken att ramla ner från ett tak. Den personliga fallskyddsutrustningen har på många sotarkammaren lyst med sin frånvaro. Och det har i många led talats om att du inte blir en riktig sotare förrän du ramlat ner. Det är en gammaldags machokultur som inte har någon plats i framtidens sotarbransch.

Sotarna, precis som övriga yrkesgrupper som arbetar på tak, är inte undantagna från några lagar och regler. Samma villkor gäller för oss.

Arbetsmiljösäker Sotning innebär i grunden att takarbete ska undvikas. Men vi vet att inte alla eldstäder och rökkanaler är utformade på så vis att det alltid går att sota från basen av eldstaden. Så därför måste vi säkerställa att när sotaren väl går upp på taket, så ska denne skyddas.

Sotarbranschen samarbetar med Taksäkerhetskomittén som samlar organisationer och företag som verkar för ett säkert takarbete. Sotarbranschen har varit delaktig i framtaget en branschstandard för taksäkerhet. Den hittar ni här.

Sotarkammaren

En bra utformning av arbetsplatsen är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Den påverkas bland annat av lokalernas form, struktur och av förhållanden som belysning, buller, ventilation och inredning.

De mest grundläggande reglerna om utformning av arbetsplatser finns i Arbetsmiljölagen. Där framgår exempelvis att hänsyn ska tas till människors olika förutsättningar. Det är alltså viktigt att ha en flexibel arbetsplats som enkelt kan ändras och justeras så att den passar så många som möjligt.

När det gäller sotarkammaren är det viktigt att tänka på hur de anställda exponeras mot sot. Ett bra sätt att minska exponeringen är att använda sig av så kallat slussystem, där rena och smutsiga lokaler är åtskilda.

På Arbetsmiljöverkets webb finns bra information och länkar till de föreskrifter som gäller för arbetsplatsens utformning.

Arbetsmiljösäker Sotning

Arbetsmiljösäker Sotning är ett projekt som syftar till att förbättra sotarnas hälsa och arbetsmiljö.

Det handlar om att undvika de två största riskerna: sotet och taket.

Det handlar även om att hitta de insatser som skapar friskare sotare och vilka förutsättningar som krävs för att skapa friska arbetsplatser.

Forskning

Sotare exponeras i sitt arbete för kolpartiklar, polyaromatiska kolväten (PAH), metaller och metalloider, förbränningsgaser, damm, lösningsmedel och i viss mån asbest.

Ett flertal forskningsstudier visar att sotare har en förhöjd risk att drabbas av cancer, hjärtsjukdom och sjukdomar i andningsorgan.

Här hittar du ett urval:

Sotare exponering för sot (2020)
Hjärtkärlsjukdomar/Cancer (2019)
Skorstensfejares arbetsmiljö (2017)
Ögon och Luftvägar (2016)
Cancer (2013)
Hjärtinfarkt (2013)
Överdödlighet (1987)

Statistik
Varje år drabbas sotarbranschen av i genomsnitt 35 arbetsolyckor. 40 % av dessa olyckor är allvarliga och leder till mer än 30 dagars sjukskrivning.

Som sotare är risken att drabbas av en allvarlig arbetsolycka 3-5 gånger högre än resten av befolkningen.

Två tredjedelar av arbetsolyckorna är fallolyckor.

Sotarbranschen (2008-2018)

Statistiken kommer från AFA Försäkring. Du kan hitta jämförelsestatistik för hela befolkningen här.

Tidsstudie

Under våren 2020 påbörjades en tidsstudie för den så kallade stavsotningsmetodiken.

Tiderna som anges avser tiden från att utföraren lämnar förarplatsen i fordonet till dess att denne är tillbaka på samma plats. Tid för in- och utlastning har medräknats.

Tiderna har avrundats till hela minuter.

Tidsstudie (Instruktion)
Tidsstudie (Matris)

Sotarkammaren
Friskvård
Företagshälsovård
Ledarskap
Imkanaler
Ergonomi
Bemötande
Stress
Presentationsmaterial

Här hittar du presentationsmaterial för Arbetsmiljösäker Sotning. Dessa är fria att använda för SSR:s medlemmar.

Statistik

Exempelfilm: Kakelugn

Exempelfilm: Vedpanna

Exempelfilm: Braskamin

Exempelfilm: Vedspis

Exempelfilm: Pelletspanna

Exempelfilm: Öppen Spis